Inledning
När du ser den här texten kanske du redan surfar med Höjegårdens bredband, eller så kanske du landade här via din mobil (som inte är ansluten till vårt nätverk) och undrar hur det fungerar när du flyttar till vår trevliga bostadsrättsförening, eller så använde du helt enkelt din kompis dator för att kika på vår hemsida.
Nå, oavsett vilket så kommer här en liten översikt om föreningen Höjegårdens bredband. Som kuriosa kan nämnas att vårt nätverk driftsattes för första gången den 30 april 2009 klockan 08.00.
Vad är ett bredband?
Bredband är ett samlingsnamn för att med hög hastighet överföra data. Denna data kan vara texter, bilder, ljud eller filmklipp. (Den som vill veta lite mer om begreppet bredband kan med fördel kika på Wikipedias arktikel i ämnet.)
För oss som är boende i föreningen räcker det med att veta att det innebär att man kan surfa snabbt med sin dator på internet, men är du intresserad och vill veta lite mer så kan du med fördel läsa nedan.
Så många ord, vad betyder allt?
Inom teknikbranschen finns det en uppsjö av termer för att beskriva de olika teknikdelarna. Några delar har flera olika benämningar (jmfr. kärt barn har många namn) medan andra är väldigt specifika. Man behöver naturligtvis inte vara mästare på denna jargong (som av den oinvigde kan uppfattas som rena mumbo-jumbot) men ibland kan det vara bra att ha ett hum om begreppen. Därför kommer här en kort ordlista med de vanligaste orden.
- Internet
Det sammanvävda nätverk av datorer som spänner över i stort sett hela världen. Via detta system av sammankopplade datorer kan du hemifrån ditt vardagsrum med enkelhet hämta information från andra sidan världen. - Bredband
Det system av sladdar och apparater i våra fastigheter som gör att du kan surfa på internet från din lägenhet. Andra vanliga ord för bredband är fibernätverk, ethernet eller rätt och slätt nätverk. - Nätverk
Samma betydelse som bredband även om det tekniskt sett inte behöver ha kontakt med internet. - Nätverksuttag
Den lilla låda som, i de flesta av våra medlemmars lägenheter, sitter i hallen. Detta uttag är anslutet via en kabel till källaren och den elektroniska utrustning som finns där. Det är till detta uttag du ansluter din dator eller din router. - Router
En apparat, som du köper själv, och har i din lägenhet som gör att flera olika saker i din lägenhet (såsom TV, dator, mobiltelefon, etc) kan koppla upp sig mot föreningens bredband. Man kan enkelt säga att routern utför uppgiften att dela ut den adress du får av föreningen (man får bara en adress) till multipla adresser i din lägenhet. Varje apparat som du kopplar in i din lägenhet behöver nämligen en IP adress och din router ser till att dela ut sådana till dina apparater när de frågar efter en sådan IP adress. - IP-adress
Den adress som en apparat har för att kunna nå ut och bli nådd på ett nätverk. Varje apparat i ett nätverk behöver en egen unik adress. - Switch (i föreningens källare)
En apparat som sitter i källaren på våra hus och som distribuerar signaler från internet och ser till att rätt information kommer hem till dig. Som boende behöver du aldrig bekymra dig om denna switch eftersom det är vår leverantör som sköter den. Vi har en eller två switchar i varje fastighetskropp. - Switch (hemma hos dig)
Om du mot förmodan skulle behöva fler nätverksuttag än din router ger dig, behöver du en (nätverks-) switch. Du kan jämföra funktionen hos en switch med ett förgreningsuttag till dina lampor. Observera att du alltid måste ha en router. Att bara skaffa en switch löser inga problem. En router innehåller oftast som sagt en liten switch med 2-4 nätverksanslutningar. - Nätverkskabel
Den kabel som går mellan din dator och andra enheter på ditt nätverk. Har en RJ45 kontakt i båda ändar. (Exempel hos Kjell&Co) - RJ45
En kontakttyp (även kallad Ethernetkontakt eller nätverkskontakt) som är den kontakttyp som sitter i båda ändar på den kabel som du kopplar mellan ditt nätverksuttag och din dator, eller din router och nätverksuttag. (Exempel på produkter hos Kjell&Co) - 1Gbit/1Gbit
En beskrivning på vilken teoretisk hastighet som kan uppnås över en nätverksförbindelse. Siffrorna står för 1 Gbit upplänk och 1 Gbit nerlänk vilket betyder att farten är lika hög för din dator att ladda upp saker till en dator på internet som att ladda ner saker från internet.
Det är dock bra att känna till att ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Det innebär att om du tycker det går långsamt eller att du inte få kontakt med en annan dator på internet så finns det många orsaker till att kedjan mellan din dator och den andra datorn fungerar dåligt.
Läs gärna mer om detta nedan.
(1 Gbit = 1000 Mbit) - WiFi
Om du vill att tex. din mobiltelefon ska kunna använda Höjegårdens nätverk så behöver signalen som kommer från utrustningen i föreningens källare bli trådlös. För detta ändamål skaffar man en trådlös router till sin lägenhet. Routern i sig är inte trådlös, utan kopplas alltså in i nätverksuttaget, men den innehåller en sändare (WiFi) som sänder ut en radiosignal i din lägenhet och denna kan din (och dina vänners) mobiltelefon(er) eller annan utrustning som har WiFi kommunicera med.
Vad kostar bredbandet?
Föreningen upphandlar en anslutning till internet för alla de medlemmar som bor i Höjegården. Kostnaden delas solidariskt på alla och var mellan 2009 fram till i mitten av 2019 60 kr/lägenhet/månad. Under 2019 förhandlade vi ner kostnaden några procent och landade då på 57.50 kr/lägenhet/månad. Vid starten 2009 så var hastigheten på vårt bredband 100 MBit men efter en uppgradering till hastigheten 1 Gbit (1000 MBit), så ligger vi just nu på 62.50 kr/lägenhet/månad.
Med andra ord kan du surfa hur mycket du vill på internet under en månad för vad det ungefär kostar att dricka en caffe latte på ett trendigt kafé i stan.
Hur ansluter jag min dator på enklaste sätt?
Det absolut enklaste sättet att ansluta sin dator till Höjegårdens nätverk är att ta en nätverkskabel och koppla in den ena änden i nätverksuttaget i hallen och den andra änden i din dator. Det är nu klart att börja surfa på internet. Du behöver inte bekymra dig om några krångliga inställningar eller annat.
(Din dator ska vara inställd på att använda en sk. DHCP server för att hämta sin IP adress, men eftersom det är standard så behöver du oftast inte bekymra dig om detta)
Hur gör jag för att ansluta flera saker till mitt nätverksuttag?
Så fort du vill ansluta mer än en (1) apparat (dator, TV, surfplatta eller vad det månde vara) samtidigt till ditt nätverksuttag i hallen (det sitter oftast där) så behöver du en router. Denna router (som alltså fungerar som en ”adressutdelare”) brukar oftast också innehålla en switch vilket gör att du får flera nätverksuttag. Det innebär att du kan koppla in flera saker (ofta 4) i switchen såsom TV, dator eller kanske en printer. Dessutom kan du oftast även ansluta saker via WiFi eftersom routern oftast innehåller en sändare som gör att du kan ansluta din mobiltelefon, din dator eller något annan produkt som har en trådlös WiFi anslutning.
En router kan du köpa på flera ställen, men om du är osäker på hur den ska kopplas in eller konfigureras kan det nog vara bra att kontakta en god vän eller dylikt som kan hjälpa dig. Det kan kanske också vara bra att köpa routern på en affär (tex. Kjell & Co, Clas Ohlsson eller Power) som har personal att fråga om du får bekymmer.
När routern väl är konfigurerad så är det bara att använda Höjegårdens nätverk till att surfa med dina trådlösa eller trådade enheter som du har anslutit till din router.
Det känns som om det går långsamt, vad beror det på?
Som nämnts tidigare är ingen kedja starkare än sin svagaste länk. Att köra trådlöst är till exempel nästan alltid långsammare än att köra via kabel. Som ett exempel kan nämnas att från din dator hemma vid TV-soffan så ska informationen ta sig via radiosignaler (inte alltid så snabbt) till routern i hallen som sedan är kopplad till switchen i källaren som sedan är kopplad i många fler steg innan den når servern som tex. håller Dagens Nyheters hemsida.
I denna kedja är det oftast så att den trådlösa komponenten som är den långsammaste. Vill man veta om så är fallet så kan man genomföra ett experiment:
Ta din bärbara eller stationära dator och koppla den direkt till nätverksuttaget i hallen (dvs. koppla dig förbi din eventuella router). Sedan öppnar du en webbläsare och anger adressen
http://www.bredbandskollen.se/
När du har kört en mätning så får du ett svar som kanske ligger en liten bit under 1Gbit. Redan här undrar du hur det kan komma sig. Har det inte sagts att vårt nätverk är 1Gbit?
Mja, precis som hastighetsmätaren på din bil är graderad till kanske 240 så betyder inte det att du kan köra i 240 km/h. Det är oftast en teoretisk hastighet som kan uppnås under perfekta förhållanden och som i praktiken nästan aldrig kan uppnås. Så är det även i detta fall.
Koppla nu in din router igen och anslut din dator (eller telefon) till din router och gör om testet. Du borde nu se betydligt lägre siffror vilket visar att den trådlösa länken är en av de långsammare länkarna i kedjan och alltså påverkar hastigheten negativt.
Det fungerar inte alls, vad kan vara fel?
Under de c:a 14 år som vårt nätverk har varit i drift, så har vi haft driftstörningar vid två tillfällen. Vid dessa två tillfällen har det varit strömavbrott som dessvärre har påverkat våra switchar i källarna så att de har gått sönder.
Switcharna i källaren sitter kopplade i en kedjeliknade konfiguration vilket betyder att om en switch går sönder så fallerar alla switchar efter den länken. Det kan ju tyckas vara dumt att ha det så, men det är mycket kostnadseffektivt. Med tanke på att avbrotten har varit på c:a totalt sett 20 timmar under dessa 14 år så motsvarar det en tillgänglighet på c:a 99.984 % vilket får anses rätt bra.
Det är alltså väldigt osannolikt att just det faktum att det inte fungerar för dig beror på switcharna i källaren eller annan teknik som vi i föreningen inte råder över.
Därför är det på sin plats att göra lite enkelt felsökning innan man hetsar upp sig över att internet inte fungerar. Om du har en dator, se till att koppla den direkt till bredbandsuttaget i hallen. På så sätt kan du snabbt reda ut om det är din router som är problemet. Du kanske kan fråga en granne om de har problem. Har både du och dina närmsta grannar problem, ja då är det kanske ett problem med utrustningen i källaren eller någon annanstans längre bort och helt utanför föreningens kontroll.
Som tröst kan man säga att vår leverantör har ständig övervakning på våra switchar i källaren och även om de kanske inte alltid kan få tag i ny utrustning, konfigurera den och vara på plats direkt så vet de oftast om att något är på tok och försöker att avhjälpa det samma vardag som problemet inträffar.
Det kan vara på sin plats att nämna att om felet inträffar under helg eller röd dag så tar det minst till nästkommande vardag innan felet avhjälps. Vi kan naturligtvis få dygnet runt support, men rent generellt sett är det inte värt pengarna med tanke på hur lite problem vi har.
Som jämförelse kan man fråga sig vem som är intresserad av att betala för två koppar kaffe på stan, utifall att en vän kommer förbi, men att man i 6132 fall får slänga bort kaffet i den ena koppen och endast vid ett enda tillfälle råkar en vän dyka upp och dricka upp kaffet i den andra koppen. Det beteendet hade väl ändå ansetts en smula slösaktigt?
Uppdaterad 2023-08-30